lördag 5 mars 2016

Skiftbyte på skottdagen m m

Skottdagen den 29 februari 2016 så började jag jobba igen efter jag varit mammaledig sedan början av februari 2015.

Den 29:e var det Fredriks tur att överta föräldraledighetsstafettpinnen och vara hemma med barnen tills slutet av augusti i år. Min första jobbdag började passande med att Joline väckte oss genom att säga "pappaa! pappaa!. Så mysigt för pappa Fredrik att vakna av det på sin första föräldralediga dag under sin pappaledighet. 

Första veckan har gått jättebra och det har gått fint för Fredrik hemma med barnen och jag har tyckt det varit kul att börja jobba igen. 

Har haft lite ångest för att börja jobba igen, då jag börjar mitt i högsäsongen, men det har gått bra, även om det absolut finns massor att göra, om man skulle vilja. Har fått en lista med uppdrag som jag ska ta hand om. Försöker att inte stressa upp mig utan ska försöka gå hem i tid varje dag och så får jobbet vänta. Har redan jobbat över en dag denna veckan, men det var ett lite undantag, då en kollega som var insatt i uppdraget som jag jobbade med kommer åka på semester nästa vecka samt att revisorerna väntade på årsredovisningen i fråga pga styrelsemötet då den ska skrivas på ska äga rum på måndag. Så skönt att man får komptid för tiden man jobbar över här i alla fall. 

Då jag denna gången ska försöka att göra allt för att slippa jobba över, för att få mer tid med familjen, så har jag valt att börja jobba 75% direkt och inte jobba 100% under det halvår när Fredrik ska vara föräldraledig. Hoppas det ska funka. Känns bra att chefen säger att alla måste gå via honom, om de har nya uppdrag som ska fördelas på oss konsulter, så jag slipper frågor om jag kan ta nya uppdrag hela tiden. Sedan känns det också bra att chefen säger att jag inte ska behöva jobba över, utan att tanken är att jag ska klara mina uppdrag under min ordinarie arbetstid, "annars har jag misslyckats" säger han. Hoppas han får rätt att jag kan fixa mina uppdrag inom den ordinarie arbetstiden. Vore ju underbart!! :)

Nu efter nästan första veckan passerat, så tycker jag redan jag märker skillnad på Joline. Hon är ju inne i ett utvecklingssteg, så det kan ju hända mycket från dag till dag. En sak är att hon blivit sämre på att äta. Tidigare har hon aldrig tackat nej till mat, förutom en gång när jag försökte ge henne en barnmatsburk med thai mat. Den vägrade hon äta, vilket är första och enda gången det hade hänt då. De senaste två veckorna, så har det hänt ofta att hon viftar med händerna, kniper igen munnen och vill inte äta efter hon smakat en eller några få skedar mat. Trodde det berodde på att hon kanske inte mådde så bra efter vaccinationen förra veckan i samband med 1-årskontrollen. Har dock funkat att ge henne mat om man distraherar henne med någon leksak eller dylikt. Senaste veckan så har hon ibland totalvägrat att äta redan från start, men låter man henne äta själv med sked, så går det bra att äta. Hon äter som tur är rätt bra själv med barnsked redan, så det blir inte så farligt kladdigt. Vore ju toppen för Fredrik om hon började äta själv bra nu, då slipper han ju mata henne varje måltid. ;)

1-årskontrollen på BVC den 23 februari gick inte så bra som jag trodde, då Joline började störtgråta när läkaren, Margareta Belfrage, skulle undersöka henne och kontrollera lungor och leder osv. J var så upprörd att det inte blev någon mätning den gången, utan bara vägning och då vägde hon 10 395 gr. Kan gissa att hon är ca 76 cm. Lite skillnad mot Dante som vägde 13 130 gr och var 88 cm när han var 13 mån. Dante har dock alltid legat ca 3 kurvor över normalkurvan i BVCs tillväxtdiagram, medan Joline ligger mellan normalkurvan och en kurva över hela tiden. 

Vår BVC-sköterska Jeanette Lindeberg Emin är verkligen snäll och omtänksam, så när J var så ledsen i samband med kontrollen så kallade hon in en extra BVC-sköterska så de kunde ta vaccinationssprutorna i var sitt ben samtidigt på Joline, så hon slapp lidandet att få dem efter varann. Joline grät, men fick lite sockerlag att äta direkt efteråt i en plastspruta som gjorde att hon ganska snabbt blev pigg och glad igen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar