Visar inlägg med etikett föräldraledig. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett föräldraledig. Visa alla inlägg

lördag 5 mars 2016

Skiftbyte på skottdagen m m

Skottdagen den 29 februari 2016 så började jag jobba igen efter jag varit mammaledig sedan början av februari 2015.

Den 29:e var det Fredriks tur att överta föräldraledighetsstafettpinnen och vara hemma med barnen tills slutet av augusti i år. Min första jobbdag började passande med att Joline väckte oss genom att säga "pappaa! pappaa!. Så mysigt för pappa Fredrik att vakna av det på sin första föräldralediga dag under sin pappaledighet. 

Första veckan har gått jättebra och det har gått fint för Fredrik hemma med barnen och jag har tyckt det varit kul att börja jobba igen. 

Har haft lite ångest för att börja jobba igen, då jag börjar mitt i högsäsongen, men det har gått bra, även om det absolut finns massor att göra, om man skulle vilja. Har fått en lista med uppdrag som jag ska ta hand om. Försöker att inte stressa upp mig utan ska försöka gå hem i tid varje dag och så får jobbet vänta. Har redan jobbat över en dag denna veckan, men det var ett lite undantag, då en kollega som var insatt i uppdraget som jag jobbade med kommer åka på semester nästa vecka samt att revisorerna väntade på årsredovisningen i fråga pga styrelsemötet då den ska skrivas på ska äga rum på måndag. Så skönt att man får komptid för tiden man jobbar över här i alla fall. 

Då jag denna gången ska försöka att göra allt för att slippa jobba över, för att få mer tid med familjen, så har jag valt att börja jobba 75% direkt och inte jobba 100% under det halvår när Fredrik ska vara föräldraledig. Hoppas det ska funka. Känns bra att chefen säger att alla måste gå via honom, om de har nya uppdrag som ska fördelas på oss konsulter, så jag slipper frågor om jag kan ta nya uppdrag hela tiden. Sedan känns det också bra att chefen säger att jag inte ska behöva jobba över, utan att tanken är att jag ska klara mina uppdrag under min ordinarie arbetstid, "annars har jag misslyckats" säger han. Hoppas han får rätt att jag kan fixa mina uppdrag inom den ordinarie arbetstiden. Vore ju underbart!! :)

Nu efter nästan första veckan passerat, så tycker jag redan jag märker skillnad på Joline. Hon är ju inne i ett utvecklingssteg, så det kan ju hända mycket från dag till dag. En sak är att hon blivit sämre på att äta. Tidigare har hon aldrig tackat nej till mat, förutom en gång när jag försökte ge henne en barnmatsburk med thai mat. Den vägrade hon äta, vilket är första och enda gången det hade hänt då. De senaste två veckorna, så har det hänt ofta att hon viftar med händerna, kniper igen munnen och vill inte äta efter hon smakat en eller några få skedar mat. Trodde det berodde på att hon kanske inte mådde så bra efter vaccinationen förra veckan i samband med 1-årskontrollen. Har dock funkat att ge henne mat om man distraherar henne med någon leksak eller dylikt. Senaste veckan så har hon ibland totalvägrat att äta redan från start, men låter man henne äta själv med sked, så går det bra att äta. Hon äter som tur är rätt bra själv med barnsked redan, så det blir inte så farligt kladdigt. Vore ju toppen för Fredrik om hon började äta själv bra nu, då slipper han ju mata henne varje måltid. ;)

1-årskontrollen på BVC den 23 februari gick inte så bra som jag trodde, då Joline började störtgråta när läkaren, Margareta Belfrage, skulle undersöka henne och kontrollera lungor och leder osv. J var så upprörd att det inte blev någon mätning den gången, utan bara vägning och då vägde hon 10 395 gr. Kan gissa att hon är ca 76 cm. Lite skillnad mot Dante som vägde 13 130 gr och var 88 cm när han var 13 mån. Dante har dock alltid legat ca 3 kurvor över normalkurvan i BVCs tillväxtdiagram, medan Joline ligger mellan normalkurvan och en kurva över hela tiden. 

Vår BVC-sköterska Jeanette Lindeberg Emin är verkligen snäll och omtänksam, så när J var så ledsen i samband med kontrollen så kallade hon in en extra BVC-sköterska så de kunde ta vaccinationssprutorna i var sitt ben samtidigt på Joline, så hon slapp lidandet att få dem efter varann. Joline grät, men fick lite sockerlag att äta direkt efteråt i en plastspruta som gjorde att hon ganska snabbt blev pigg och glad igen. 

lördag 21 november 2015

Magsjuka, terrordåd i Paris & Joline 9 mån

Sedan jag skrev senast så känns det som om vi knapp varit utanför huset.

Vi, hela familjen utom Joline, drabbades av magsjuka tisdagen för snart två veckor sedan. Jag lämnade Dante på förskolan på tisdagen och han sprang in och satte sig i rummet med de andra barnen där de hade morgonmöte. När jag sedan skulle åka hem såg jag lappen på dörren att det går magsjuka på avdelningen. Då ber jag Jenny, en av pedagogerna, att hämta ut Dante igen, så vi kunde åka hem. Trots att vi bara var där fem minuter så lyckades vi bli smittade, så jag och Dante blev sjuka ca 9 tim senare och under natten till onsdagen blev Fredrik också sjuk.

Vi hade besök av min vän Frida och hennes lille Max samma tisdag. Vi visste då inte att vi hade blivit smittade av magsjukan, så tyvärr så kan vi nog ha smittat Max också som sedan smittade Frida och Max storasyster Ebba. Stackars dem. Om smittan kom från oss så var det absolut inte meningen att smitta dem med något så jobbigt som magsjuka.

Det blev dock en rätt mild variant av magsjuka ändå. Jag och Dante kanske spydde 2-3 ggr och Fredrik bara en gång. Redan dagen efter så började man känna sig hungrig och jag kunde äta riktig mat redan under onsdagen. Jag som skickade iväg Fredrik till affären för att ladda upp med nyponsoppa, blåbärssoppa och vätskeersättning så fort jag och Dante blev dåliga. Såå glad att Joline klarade sig också.

Fredagen den 13 november 2015 blev verkligen en skräckens fredag den 13:e. Skottlossning, bombdåd och gisslandrama i konsertlokal i Paris. Fruktansvärt! Vart är världen på väg! Minst 129 döda och över 300 skadade och IS (Islamiska Staten) har tagit på sig dådet. Sedan dess har även beredskapsnivån i Sverige höjts. Man vet ju inte var de kan slå till härnäst.

Då Eurovisionfinalen ju ska gå i Sverige nästa år igen, så hade jag funderingar på att försöka få biljetter till denna, men nu när risken för terrorattentat har ökat, så börjar jag bli lite skraj. Tänk om de skulle försöka bomba detta stora event som sänds på TV över hela världen och där folk från hela Europa är samlade. Hade jag inte haft familj hade jag nog inte varit lika skraj, för då hade det bara gällt mig själv, men nu tänker man ju på hela familjens bästa också.

I tisdags eftermiddag så hade vi besök av Jenny och hennes Sixten och lille Frank samt Johanna och hennes Dante (Ahl) och hans lillebror Devin.

I tisdags var det också första gången som Joline åt riktig mat för första gången. Hon har bara fått smakprov av mat tidigare. Det var pressad potatis och liten bit mosad fiskpinne. Hon åt glupskt, så det verkar lovande. De senaste dagarna så har hon börjat äta hela burkar mat till lunch och middag, plus fruktpuré till efterrätt, så man märker att hon blir hungrigare. I förrgår sög hon på apelsinklyfta och bet av en stor bit som hon försökte svälja när hon satt i Fredriks knä, men den fastnade i halsen. Jätteläskigt, hon blev helt röd i ansiktet, men jag var förberedd och dunkade henne hårt i ryggen så den kom upp igen. Är livrädd att barnen ska kvävas av något de äter, så jag brukar alltid dela allt mer än jag behöver egentligen, men hon var så snabb på att bita av och suga in biten i munnen, så jag hann inte stoppa henne. Det hela gick rätt fort, så jag hann inte bli så rädd denna gången och tack och lov så kom biten ju upp direkt efter första dunken i ryggen.

Igår blev Joline 9 månader. Tiden går så fort. Hon börjar bli stor nu, vår lilla tjej. Igår hade vi besök av en tidigare jobbarkompis Sanja och hennes lilla Vienna som är ca 1,5 månad äldre än Joline. Viennas storebror Luka är bara några månader yngre än Dante, så jag och Sanja har var mammalediga samtidigt även förra gången.

Alltid kul att ha andra trevliga mammor i samma situation som man kan umgås med ibland när dagarna känns långa och kul för Dante också att leka med någon jämnårig, då vi inte är så mycket på förskolan nu pga alla sjukdomar. Denna veckan har vi stannat hemma från förskolan för att de ringde och sade att magsjukan kommit tillbaka till avdelningen i onsdags, så då vågade vi inte chansa, utan höll Dante hemma. Att leka med jämnåriga är dock inte bara kul. Det blir gråt och skrik också emellanåt, men det är väl så det blir ibland, när barnen har starka viljor som inte alltid kan komma överens. Tror dock det är nyttigt för barnen att umgås och lära sig det sociala spelet, hur man umgås med andra och att man måste kompromissa och turas om.

Dante, Max och Joline
Tiger-Joline
Tiger-Dante ca 10 månader från nov 2012
Vienna, Dante och Joline
Dante tycker det är kul att gå med Joline och J gillar det också. 

fredag 11 september 2015

2015-02-21 - 2015-03-31: Lite bilder från Jolines första tid hemma

Första familjebilden med alla fyra. Tagen 2015-02-22.
Stolt mormor Evy & morfar Jan
Stolt farmor Birgitta & farfar Kent
Joline 6 dagar gammal

Pappa Fredrik & Joline
Syskonen Sjöberg
Mamma Ulrikas faster Lisbeth på besök 25 mars & Joline har precis börjat le.