December 2015

Oj vad tiden går fort! December har gått fortare än någonsin. Tid till bloggande har det inte funnits mycket senaste månaden, så nu när F börjat jobba igen och lagt sig tidigt och barnen också sover, så får jag passa på att blogga lite.

Vad hände under december då? Inte så mycket, men här kommer en resumé:

Dantes doktor ringde och vi fick svar på Dantes prover. Alla prover var bra och provsvaren säger att han inte är glutenallergiker, så det var ju skönt att höra. Hon undrade om hans magont blivit bättre av laxermedicinen och det har den nog blivit, då Dante inte lika ofta klagar över magont längre, även om det fortfarande händer då och då. Doktorn tyckte vi skulle fortsätta med laxermedicinen till mitten av januari, då hon skulle höra av sig igen och kolla läget. Det är fortfarande idag så att Dante inte klagar lika ofta över magont, men då och då kommer det, men det kan ju vara helt normalt också. Vi får se vad doktorn säger nästa gång och vad som händer när om vi slutar med laxermedicinen. 

I december fick vi också besök av min fd kollega Karin Lindström och hennes lilla Klara som då var tre månader gammal. Så söt hon var och liten. Man glömmer fort hur små bebisarna är i början. Klara är född på ett väldigt bra datum, 5 september 2015. Samma dag och månad som jag, fast årtalet skiljer ju en del. ;P

Vi var på en rytmikhappening och på Dantes julfest på förskolan. De hade gjort en fin modern av träpinnar och dylikt som de målat grön och gjort egna pynt till. Barnen hade luciatåg för föräldrarna, men jag missade tyvärr halva, då jag fick gå ut och hämta clementinerna jag skrivit upp på listan att jag skulle ta med mig. Såg bara sista delen av luciatåget och det verkade inte som Dante sjöng alls. Tror inte han kunde sångerna så bra, då han ju inte varit så mycket på förskolan senaste veckorna, dels pga han bara går 15 tim i veckan (tisdag-torsdag mellan kl 09-14), dels för att vi hållit oss hemma när magsjukan hade kommit tillbaka till avdelningen i början av december & dels för att vi varit lite förkylda och halvkrassliga som vanligt.

Julen blev lite annorlunda för i år firade vi julafton tillsammans med både Fs och mina föräldrar hemma hos Fs föräldrar i Norra Kedum. Det blev så pga min faster Lisbeth jobbade på julafton och delvis pga det, foglossningar och annat, så kom inte mina kusiner och deras barn heller till vårt julfirande i år. 

Det var skönt att slippa åka bil på julafton, utan man var på ett och samma ställe hela dagen och det var ingen stress. Vi som firade ihop på julafton var jag, Fredrik, Dante, Joline, Christoffer (barnens farbror), Birgitta & Kent (barnens farmor och farfar), Jan (Kents bror), Jan & Evy (barnens morfar och mormor). 

Jag var själv tomte, då ingen annan var sugen. Hade inga riktiga tomtekläder men en röd tröja, en kudde till mage, svarta mjukisbyxor, tomtesäck och tomtemask gjorde ändå susen. Smet ut och gick runt huset när ingen såg och vinkade till Dante genom fönstret. Dante släppte in mig och tittade länge på mig med allvarlig min. Jag försökte förställa rösten så han inte skulle känna igen mig. Jag gick in och satte mig vid granen och började läsa på paketen som Dante, som ju var klädd till tomtenisse, sedan fick hjälpa mig dela ut. När första paketet till mig dök upp, så skulle Dante springa iväg och leta upp mig, men de andra lyckades få honom på andra tankar, så han lade bara mina paket på ett bord istället. Jag lyckades bra, för Dante genomskådade mig inte. Tomten fick en kram av Dante innan han gick. När jag sedan kom tillbaka in berättade Dante för mig att tomten hade varit där och att tomten hade kallat honom för "tomtenisse". Joline som upplevde sin första julafton och träffade sin första tomte reagerade inte alls på tomten. 

På juldagen kom Dantes gammelfarfar Yngve och Gudrun traditionsenligt och hälsade på hos farmor Birgitta och farfar Kent och vi åt god mat och hade det gott. 

Då vi inte träffade mina kusiner på julafton, så hade vi bokat in en träff med dem på annandagen istället. Vi åkte då till Tågården i Östra Tunhem utanför Falköping, där min faster Lisbeth och Sven bodde. Lisbeth jobbade även denna dag, så det var Sven, min kusin Caroline och hennes två pojkar (Jonathan och Alexander), min kusin Maria och hennes sambo Tomas och deras lille Henry som var där. Maria hade stor mage, då hon väntar en liten lillasyster till Henry i slutet av februari. Det var kul att träffa dem igen, då det inte blir så ofta längre. Insåg att jag inte träffat Caroline och pojkarna sedan julen 2012, pga vi varit sjuka och Caroline jobbat de senaste två jularna. Får försöka träffa dem någon mer gång än bara på jul. Skövde är ju inte så långt bort. 

Nyår firade vi hemma hos oss i Göteborg tillsammans med familjen Kalin som består av Frida & Andreas och Ebba 4 år och Max nästan 11 mån (två veckor äldre än Joline). Egentligen skulle även våra vänner familjen Engdahl firat med oss, men då deras minsta son Viggo som är en vecka äldre än Joline, hade fått en svinkoppa så vågade vi inte träffa dem tyvärr. Ebba och Dante orkade stanna uppe till tolvslaget och de var mäkta imponerade av alla fyrverkerierna. Vi stod på andra våningen och kollade ut på fyrverkerierna genom våra stora fönster, vilket var smidigt då vi slapp klä på och dra med alla barnen ut och de minsta kunde ligga lugnt och sova i sin säng och sin vagn. Sedan blev Ebba och Dante riktigt trötta fort, så då åkte Kalinarna hem och vi hoppade i säng allihopa. 

Själv åkte jag på migränanfall under nyårskvällen och då jag inte kunde ta mina diklofenak-tabletter pga jag druckit alkohol, så kunde jag inte häva anfallet utan det blev långdraget och höll på under hela nyårsdagen också. Det är alltid så att om man inte tar diklofenak-tabletterna i tid i början av anfallet, så blir migränanfallet mycket värre och längre och svårare att stoppa. Det går dock alltid över någon gång tack och lov. 

När jag får migränanfall så får jag rejäl huvudvärk som oftast är lokaliserad precis bakom vänster öga och ofta så blir det ögat ljuskänsligt och tårarna rinner, så man blir helt röd och svullen. Sedan känns det som jag får ont i hårsäckarna på huvudet. Blir liksom lite ömt att röra håret. Jättekonstigt, men så är det. Huvudvärken försvinner också långsamt och ibland känns det nästan som man har träningsvärk i huvudet efter ett anfall. Tror jag haft migrän sporadiskt i drygt 6 år nu. Fick det någon gång under min tid som jag jobbade på Frejs. Det var nog stressen som utlöste det och många gånger fick jag migränanfall på helgen efter man haft en stressig vecka. Brukar kanske få i snitt kanske två anfall per år, men jag har redan fått tre eller fyra anfall under denna mammaledigheten, så det är väl stressigt och påfrestande att vara mammaledig med två barn. ;)

Kommer uppdatera inlägget med foton från december, men hinner inte detta idag.

Dante och farmor Birgitta klär granen. Joline och pappa Fredrik tittar på.

Mamma Ulrika och Joline

Bra med en storebror som kan hjälpa en gå, tycker Joline.

Tomten läser på paketen och tomtenissen Dante delar ut dem. 

Finklädd Joline på nyårsafton

Ebba och Dante leker.

De större barnen som orkat vara vakna och vi vuxna kollar in fyrverkerierna vid midnatt.

Magsjuka, terrordåd i Paris & Joline 9 mån

Sedan jag skrev senast så känns det som om vi knapp varit utanför huset.

Vi, hela familjen utom Joline, drabbades av magsjuka tisdagen för snart två veckor sedan. Jag lämnade Dante på förskolan på tisdagen och han sprang in och satte sig i rummet med de andra barnen där de hade morgonmöte. När jag sedan skulle åka hem såg jag lappen på dörren att det går magsjuka på avdelningen. Då ber jag Jenny, en av pedagogerna, att hämta ut Dante igen, så vi kunde åka hem. Trots att vi bara var där fem minuter så lyckades vi bli smittade, så jag och Dante blev sjuka ca 9 tim senare och under natten till onsdagen blev Fredrik också sjuk.

Vi hade besök av min vän Frida och hennes lille Max samma tisdag. Vi visste då inte att vi hade blivit smittade av magsjukan, så tyvärr så kan vi nog ha smittat Max också som sedan smittade Frida och Max storasyster Ebba. Stackars dem. Om smittan kom från oss så var det absolut inte meningen att smitta dem med något så jobbigt som magsjuka.

Det blev dock en rätt mild variant av magsjuka ändå. Jag och Dante kanske spydde 2-3 ggr och Fredrik bara en gång. Redan dagen efter så började man känna sig hungrig och jag kunde äta riktig mat redan under onsdagen. Jag som skickade iväg Fredrik till affären för att ladda upp med nyponsoppa, blåbärssoppa och vätskeersättning så fort jag och Dante blev dåliga. Såå glad att Joline klarade sig också.

Fredagen den 13 november 2015 blev verkligen en skräckens fredag den 13:e. Skottlossning, bombdåd och gisslandrama i konsertlokal i Paris. Fruktansvärt! Vart är världen på väg! Minst 129 döda och över 300 skadade och IS (Islamiska Staten) har tagit på sig dådet. Sedan dess har även beredskapsnivån i Sverige höjts. Man vet ju inte var de kan slå till härnäst.

Då Eurovisionfinalen ju ska gå i Sverige nästa år igen, så hade jag funderingar på att försöka få biljetter till denna, men nu när risken för terrorattentat har ökat, så börjar jag bli lite skraj. Tänk om de skulle försöka bomba detta stora event som sänds på TV över hela världen och där folk från hela Europa är samlade. Hade jag inte haft familj hade jag nog inte varit lika skraj, för då hade det bara gällt mig själv, men nu tänker man ju på hela familjens bästa också.

I tisdags eftermiddag så hade vi besök av Jenny och hennes Sixten och lille Frank samt Johanna och hennes Dante (Ahl) och hans lillebror Devin.

I tisdags var det också första gången som Joline åt riktig mat för första gången. Hon har bara fått smakprov av mat tidigare. Det var pressad potatis och liten bit mosad fiskpinne. Hon åt glupskt, så det verkar lovande. De senaste dagarna så har hon börjat äta hela burkar mat till lunch och middag, plus fruktpuré till efterrätt, så man märker att hon blir hungrigare. I förrgår sög hon på apelsinklyfta och bet av en stor bit som hon försökte svälja när hon satt i Fredriks knä, men den fastnade i halsen. Jätteläskigt, hon blev helt röd i ansiktet, men jag var förberedd och dunkade henne hårt i ryggen så den kom upp igen. Är livrädd att barnen ska kvävas av något de äter, så jag brukar alltid dela allt mer än jag behöver egentligen, men hon var så snabb på att bita av och suga in biten i munnen, så jag hann inte stoppa henne. Det hela gick rätt fort, så jag hann inte bli så rädd denna gången och tack och lov så kom biten ju upp direkt efter första dunken i ryggen.

Igår blev Joline 9 månader. Tiden går så fort. Hon börjar bli stor nu, vår lilla tjej. Igår hade vi besök av en tidigare jobbarkompis Sanja och hennes lilla Vienna som är ca 1,5 månad äldre än Joline. Viennas storebror Luka är bara några månader yngre än Dante, så jag och Sanja har var mammalediga samtidigt även förra gången.

Alltid kul att ha andra trevliga mammor i samma situation som man kan umgås med ibland när dagarna känns långa och kul för Dante också att leka med någon jämnårig, då vi inte är så mycket på förskolan nu pga alla sjukdomar. Denna veckan har vi stannat hemma från förskolan för att de ringde och sade att magsjukan kommit tillbaka till avdelningen i onsdags, så då vågade vi inte chansa, utan höll Dante hemma. Att leka med jämnåriga är dock inte bara kul. Det blir gråt och skrik också emellanåt, men det är väl så det blir ibland, när barnen har starka viljor som inte alltid kan komma överens. Tror dock det är nyttigt för barnen att umgås och lära sig det sociala spelet, hur man umgås med andra och att man måste kompromissa och turas om.

Dante, Max och Joline

Tiger-Joline

Tiger-Dante ca 10 månader från nov 2012

Vienna, Dante och Joline

Dante tycker det är kul att gå med Joline och J gillar det också. 

Sista campinghelgen

Helgen 18 - 20 september var vi åtta ekipage från campingsällskapet Sjöberg/Frimodig som åkte till Ursand Resort & Camping för att tillbringa helgen där. Det blev en härlig helg med soligt och fint väder och vi promenerade och åt & fikade allihop vid långbord hade det skönt i solen. 

Det är Bert Karlssons camping och det skulle finnas elbilar och minizoo och annat, men tyvärr var allt stängt för säsongen. Dante blev besviken när han inte fick åka bilarna. Grävmaskin fick han köra iaf & hoppa på hoppkudde.

2015-04-01 - 2015-04-30

Foton från april 2015:

Ebba och Max Kalin samt Dante och Joline

Sedan Joline lärde sig le, så ler hon ofta. Så härligt!!

18 - 20 januari 2013: Besökte goa vänner utanför Örebro

Helgen 18 - 20 januari besökte jag och Dante våra vänner Annika, Madelein och deras lille Alfons i deras hus utanför Örebro.

Var en jättetrevlig helg!! Fanns så mycket att prata om nu när man inte setts på länge och sedan blev det också lite shopping på Marieberg. De bodde ju allihopa förut strax utanför Göteborg, så då kunde vi träffa dem lite oftare, men sedan de flyttade till Örebro mitten av år 2011 så har det blivit mest samtal via telefon eller sms. Jag är själv väldigt dålig på att ringa mina vänner överhuvudtaget numera, så jag är glad för de få goda vänner jag har kvar som står ut med att jag inte ringer så ofta, men någon gång ibland händer det. Kul att få komma upp och se hur familjen har det i sitt nya fina hus och hur stor Alfons blivit sedan sist, redan drygt 1 år och 8 månader.

Dante tyckte det var faschinerande med en nästan jämnstor kompis. Dante är ju ganska lång för sin ålder, så det skiljde inte mer än några få centimeter mellan killarna. De var dock inte alltid så glada på varann, när Dante ville leka med samma saker som Alfons, men det är väl sådant de får lära sig hantera med tiden. Dante fick ett fint pussel i 1-årspresent av dem, så det skulle han få ta med sig hem och leka helt själv med. :)

Redan i början av helgen märkte vi dock att något inte stod rätt till med Dante, då han hade rödrosiga kinder och kändes jättevarm. Feber på drygt 39 grader, vilket höll i sig hela helgen. Trots det var han pigg och glad på dagarna. Vaknade dock typ varannan timme båda nätterna, så det var en trött mamma och Dante som åkte hemåt Göteborg på söndagen.

6 jan 2013: Träffade Jaiden för första gången

På söndagen hade jag och Dante stämt träff med min kära barndomskompis Ann-Sofie och deras lille kille Jaiden som jag tidigare bara sett på kort.

Jaiden föddes 17 oktober 2012, rätta mig om jag har fel datum, men har redan vuxit till sig och blivit en stor rund, go och söt kille. :) Vi tog en fika och satt och pratade. Var jättemysigt. Promenerade sedan lite med barnvagnarna i centrala Gbg och mötte upp resten av hennes familj och släkt som hade varit på Disney on Ice, medan vi var och fikade.

Svårt att få en bild på en leende Jaiden, när han rör på sig hela tiden. :)

15 - 22 okt 2012: Öppna förskolan, Floda-besök, Villa-match och Dante sjuk

Ingen babyrytmik förra veckan heller tråkigt nog pga att ordinarie lärare har "kvinnoproblem" och vikarien hade fått kikhosta. De har lovat att fixa en ny vikarie till nästa vecka.

I tisdags, den 16 nov 2012, födde min kära barndomsvän Ann-Sofie en liten kille, Jaiden, på 3355 gram och 51 cm lång. Så nu har familjen Gonzalez fyra medlemmar. Kul att han är född samma år som Dante. De kommer säkert gilla att leka med varann när de blir lite större. Synd att de bor så långt bort. Skara är ju ca 15 mil bort, så det är ju inte direkt nästgårds. Får passa på att hälsa på dem då och då, när vi är hemma hos mina föräldrar i Skara.
I onsdags var vi på öppna förskolan Fyrklövern & lyssnade på en kvinna från kommunen som berättade om hur & när man söker förskola & vilka regler som gäller. Var svårt att koncentrera sig på att höra vad hon sade när Dante & alla barn runtomkring lekte & väsnades. Lite ny info snappade jag upp iaf. Träffade också lille Nils och Alexander från vår BVC-föräldragrupp, vilket var kul för det var längesedan vi träffade dem senast.

Dante tackar Lotta med familj för de fina skorna han fick. De passar perfekt och fungerar toppen att gå med. Tredje bilden är från öppna förskolan där han hittade många kul leksaker. Han invigde också den nya "one-piecen"/mjukisoverallen jag köpt till honom. Var dock inte så smidig, då man måste ta av hela dressen för att byta blöja.

På torsdagen var vi i Floda och hälsade på Frida och lilla Ebba. Det är skönt att åka och mammahänga hemma hos Frida. Alltid intressant att höra och se vad Ebba gör och vad som händer med henne, då hon ju är ca 1,5 månad äldre än Dante, så då vet man lite mer vad man har att vänta sig framöver. Det är också skönt att kunna prata barn, för just nu umgås man ju nästan dygnet runt med Dante och mesta som händer i ens liv nu är barnrelaterat, så det är svårt att hitta något annat att prata om just nu. Hon bjöd på goda färska frallor och mumsiga muffins. Så mumsigt!!

I helgen hade vi besök av Fredriks bror, Christoffer. Han bor här i Gbg, men det är inte så ofta han är hemma hos oss tre dagar i rad och sov över en kväll pga han inte orkade gå hem till sig mitt i natten. I lördags var det bandymatch på TV. Villa Lidköping mot Sandviken. Christoffer och Dante satte på sig sina matchtröjor för att heja på Villa.

Under matchen märkte vi att Dante var varm och det visade sig att han hade över 39 grader i feber. Vi försökte hålla febern nere genom att ge Dante flytande Ipren för barn. Stackarn fick också diarré. Han var dock lika glad och lekfull som vanligt, trots att han var sjuk, men hade ingen aptit och vägrade äta någon lunch i lördags. Han åt dock lite gröt under eftermiddagen. På lördagskvällen ville han inte sova utan somnade först efter midnatt.

Igår var han feberfri igen och under eftermiddagen började få tillbaka aptiten. Igår var det också första gången han lyckades dricka själv ur en flaska genom att hålla den själv. Tidigare har han hållit i flaskan och sugit på den, men har inte lyckats dricka ur den, då han inte kommit på att han måste höja upp flaskans botten för att kunna dricka ur den. Igår drack han själv ur flaskan, då han både höll i flaskan med båda händerna och höjde den så att han kunde dricka ur den. Duktig kille. :)

30 sept - 2 okt 2012: Röja förråd i Skara & träff med gammelfarmor Ingrid samt familjen Gonzalez

Efter babysimmet på söndagen den 30:e sept så åkte jag och Dante till Skara för att vara med och röja i deras förråd. Hämtade släpkärran med grindar hemma hos Fs föräldrar i Norra Kedum på vägen hem.

Min bror Björn var också i Skara under dessa dagar, så hela familjen var samlad, vilket inte sker så ofta längre, då han bor i Stockholm och vi i Göteborg.

Vid lunchtid på måndagen så åkte vi allihopa och hälsade på farmor Ingrid, Dantes gammelfarmor, i Skövde. Hon hade fått komma hem till sin lägenhet igen, efter en längre sjukhusvistelse pga bruten lårbenshals och brutet ben i axeln samt inoperation av pacemaker. Hon såg pigg ut efter omständigheterna och vi fikade allihopa och pratade. Den 17 november kommer farmor fylla 95 år, så hon är verkligen en riktig krutgumma som också fortfarande är väldigt klar i huvudet. Stor kram till dig farmor!!

På måndag eftermiddag började vi röjandet och vi höll på ända tills jag, Dante och Björn skulle åka hem på tisdag eftermiddag. Vi jobbade på effektivt och snabbt och det blev flera kärror med skräp som vi körde till tippen och någon kärra till Kupan (second hand). Hittade en hel del fina leksaker, bl.a. Brio-leksaker, som jag tog med mig hem till Göteborg, så Dante kan få leka med dem. Vi hittade många andra kul saker, bl.a. en babyslift som både jag och Björn legat i när vi var små, se foto nedan. Välbevarad var den också. Fanns också ett gäng babykläder, men resåren hade torkat och en del var ganska slitna, men något kanske det finns som skulle passa Dante. Vi får kolla mer nästa gång vi är hemma i Skara.

Innan vi åkte till Göteborg så hälsade vi på familjen Gonzalez (Ann-Sofie, Jose Luis och Tindra) i Skara. Har inte träffat dem sedan Dante föddes, då vi av olika anledningar inte lyckats få till någon träff. Ann-Sofie är ju höggravid nu, så de får snart en liten själva. Kanske innan oktober månad är slut. Såå roligt. Tindra, som är deras första barn, tyckte inte det skulle bli kul att få en lillebror efter att hon träffat Dante. Undra varför? :) Det nya syskonet kommer ju inte bli någon direkt lekkamrat till Tindra förrän det blivit lite större, men jag tror hon kommer älska sitt syskon oavsett. :)

Besök av lilla Ebba

I onsdags förra veckan fick vi besök av Frida, Andreas och deras lilla Ebba som är född 12 dec 2011. Alltid lika trevligt!!

Ebba visade sin nya färdighet, hon kan numera konsten att krypa framåt. Jätteduktig tjej. Det gick som ett huj när hon kröp. Dante ligger lite efter som knappt kan sitta själv, men Ebba är ju lite äldre, så han har ju fortfarande lite tid på sig. :)

OBS! Ebba är en väldigt snäll liten tjej, oavsett vad det står i bildtexterna nedan. ;)

Ebba och Dante: Vad vill ni vi ska göra?



Dante: Hon tog min hammare. Jag vill ha den!

Ebba: Glöm hammaren, den är min nu. Stick härifrån!!

Ebba: Kom och ta den om du törs.
Dante: Nej tack. Det räcker med ett blåmärke i pannan och
jag har lärt mig att man inte får slå tjejer.

Dante: Mamma! Pappa! Gör nåt då, jag vill ha min hammare!

Ebba; Neeeej du får den inte. Ge dig!!!

Veckan efter midsommar

Veckan efter midsommar, alltså förra veckan, så hade vi besök av min gamla goda vän Annika och hennes lille Alfons som är drygt ett år gammal.

Annika har pluggat ekonomi och språk med mig i Karlstad och sedan bott i Gbg/Mölndal nästan lika länge som mig, ca 10 år. Ett tag bodde vi till och med i likadana tvåor i samma hus i Mölndal. Nu efter hon skaffat familj så har hon flyttat upp till Örebrotrakten och bor där sedan förra året.

Det var jättetrevligt att ha dem här på besök. Vi lagade fisksoppa, promenerade med barnvagnarna i Slottsskogen och kollade på djuren där, åt god middag hos Lotta (vår gemensamma kompis som också pluggat med oss i Karlstad som nu bor på Eriksberg). Tiden går dock alldeles för fort när man har trevligt, så mycket mer än så hann vi inte under deras visit från måndag till onsdag.

På onsdagkvällen så hade vi bokat träff med mina härliga mammavänner i facebook-gruppen. Denna gången utan barn. Vi åt gott och pratade och drack vin och drinkar. Var supertrevligt. Jag höll mig dock till endast ett glas vin, då jag visste att jag nog skulle bli tvungen att åka hem och natta Dante. Han hade varit väldigt kinkig vid nattningen dagarna innan och bara ville somna vid bröstet, inget annat fungerade. Jag hade sms-kontakt med Fredrik som fick Dante att sova med hjälp av barnvagnen. Bestämde mig för att åka hem så att jag var hemma till strax efter 23, vilket visade sig vara ett smart drag, då Dante vaknat och börjat skrika några minuter innan jag kom hem. Då var det bara att hoppa i säng med Dante intill mig och då dröjde det inte länge innan vi båda sussade gott i sängen.

På torsdagen var det fint väder och drog jag med mig Dante i barnvagnen till Backaplan. Vi gick hela vägen (vanligtvis tar jag spårvagnen eller bilen) så då fick jag mig en ganska lång men skön promenad i solen på köpet. Handlade pyjamaser 3 för 2, tunn mössa, solparasoll till vagnen, mjuk haklapp i gummiliknande material (som man lätt kan rulla ihop och packa med sig på resan), pipmugg, en MUM-flaska (non-drip) och ett gosedjur (en liten långsmal elefant med stora öron, långa armar och ben som Dante lätt ska kunna hålla i och som jag hoppas kanske kan bli hans favoritgosedjur som han ska ha när han ska sova i framtiden istället för snuttefilt. Inget man kan bestämma åt honom, men man kan ju försöka. Har länge försökt att få honom gilla en bomullsfilt som snuttefilt, men det har inte fungerat hittills. :p).

På fredag och lördag tog vi det bara lugnt och gjorde inget speciellt. På söndag, igår, var vi bjudna på Tupperwareparty till Linda E, en av mammorna i fb-gruppen. Dante fick hänga med då Fredrik jobbade både lördag och söndag kl 13 - 22. Jag beställde ett torn av klossar, se nedan, (som även är silar och kan göra mönster om man använder klossarna var för sig) och en burk som man kokar ris eller dylikt i i microvågsugnen. Ska bli spännande att se om den fungerar bra. Finns även en liknande burk som man kan koka pasta i i micron som jag också var sugen på, men tänkte att jag vill kolla hur riskokaren fungerar först. Allt som kan underlätta matlagningen, som jag tycker är så tråkig, är toppen.

22 maj 2012: Mamma-bebis-picknick vid Sannegårdshamnen

Den 22 maj var vi ute med ett gäng mammor och picknickade vid Sannegårdshamnen. Det var några stycken av fb-mammorna plus Jenny med lille Sixten. Jenny är sambo med Henrik, en kollega på Frejs, så det är på julfesterna på jobbet som vi lärt känna varann. Så trevligt att träffa andra mammor och ha det gott, så länge bebisarna är nöjda och glada.





Jennys och Henriks lille Sixten i Dantes mössa

 



Dante ligger på filten och njuter :)

  


Åsa och Elin med deras småttingar

Therese och lilla Tuva som badar fötterna

 

Början av maj

I tisdags, 1 maj, var vi (liksom de flesta andra) lediga. F jobbade på med muren och plattläggningen i trädgården. På eftermiddagen kom sedan Therése, Kalle och lilla Bella och hälsade på. Det var ca 19 grader varmt ute och soligt, så vi drog ut markisen och fikade på altanen. Hade fixat lite fruktsallad och grädde samt köpt en jättegod kaka som kallades vaniljbrioche (eller något sådant). Gott var det i alla fall och det kändes som sommar. Jättetrevligt att träffa Therése, Kalle och Bella igen för det var längesedan vi såg dem pga de varit sjuka i diverse sjukdomar ända sedan januari när Bella skulle skolas in på dagis. Var också kul att se hur Therése mage växt, då hon nu är ungefär i mitten av graviditeten med nr 2.

Onsdagen spenderades hemma. Klippte lite gräs när Dante sov och försökte sitta ute och njuta lite av solen med ett paraply över Dante som då låg i mitt knä och ammade som vanligt. Hade varit skönt om han kunde sova lite på dagen, så man slapp ha honom i knät hela tiden. Samtidigt är han så mysig nu och jag älskar att mysa och prata med honom och vill inte missa en minut med honom för tiden går och han växer så fort. Får därför lite dåligt samvete ibland när jag önskar att jag kunde få ha lite mer egentid. Finns inte mycket tid över till annat när han fortfarande vill amma så mycket, helst hela tiden. Blir nog något enklare när han blivit lite äldre och inte ammar lika mycket. För att göra det bästa av situationen som den ser ut nu, alltså att försöka hålla både mig och Dante nöjda och glada, försöker jag nu hitta på minst en aktivitet om dagen som jag själv tycker är kul och som jag kan göra med Dante eller som Dante kan hänga med på.

Glömde förresten skriva att Dante skrattade för första gången i måndags, Valborgsmässoafton. Förut har han ju bara gett oss leenden, men denna gången skrattade han. Han skrattade till något när jag lekte med honom på mattan på golvet, men det riktiga skrattet kom när han låg och sov i min famn. Var ett riktigt långt och supergulligt bebisskratt. Blev jätteförvånad, då han ju faktiskt låg och sov. Drömde säkert något roligt. Så sött!!


En glad, snart skrattande kille. :)



Mamma-bebishäng

I måndags åkte jag och Dante ut och hälsade på Frida och Ebba i Floda.

Det blev en helt underbart avslappnad dag innehållande lunch (jättegod kycklingwok som Frida hade lagat), fika, amning, barnvagnspromenad, snack om bebisar och allt möjligt. Så härligt när man bara kan ta det lugnt och göra vad man känner för och inte ha några tider att passa. Sådana här dagar gör mammaledigheten ännu mysigare.

Dante gillade både Ebbas babysitter och leksaker. Så här söta var de när de låg på filten på golvet. Det bryr sig inte om varann ännu, men vi hoppas de kommer bli fina lekkamrater när de blir lite större.

Angående alla presenter

Jag ville bara kommentera att jag känner att fokus har hamnat lite fel nu i denna bloggen. Började från och med när vi kommit hem från BB med Dante att lägga upp bilder på alla söta kläder & leksaker m.m. som Dante fått av vår snälla släkt & våra snälla vänner. När jag sedan inte har haft tid eller inte prioriterat att skriva så mycket i bloggen på ett tag & därmed uppdaterat den i efterhand, ibland några veckor senare, så har det nästan bara blivit bilder på alla presenter Dante fått förutom bilderna på honom själv.

Det är absolut inte min mening att det ska vara något extra fokus på presenter. Lade upp bilderna från början för att jag tycker alla bebisgrejer är såå söta. Några veckor senare kände jag att jag inte bara kunde sluta göra det helt plötsligt, av rädsla för att folk skulle kunna tycka det vore orättvist mot dem vars presenter jag inte lade upp bilder på. Inte för att det är så många som vet om eller läser denna bloggen, men för säkerhets skull. Nu är det inte så att någon haft någon synpunkt på detta, ännu iallafall, men jag ber om ursäkt ifall någon tagit illa upp eller ifall jag missat någons present. Jag får fundera hur jag ska göra i fortsättningen. Kommer nog inte lägga upp bilder på alla presenter i fortsättningen, men vill då att ni ska veta att vi inte är mindre tacksamma för de presenter vi inte lägger upp bilder på.

Vill att alla ska veta att vi inte förväntar oss några presenter, så känn er absolut inte tvingade på något sätt att köpa present till Dante om ni kommer på besök. Vi är bara glada & tacksamma att ni vill komma & hälsa på oss.

Tanken med bloggen är mer att beskriva vad som händer i våra liv, hur Dante utvecklas, berätta om diverse projekt vi håller på med samt ge utlopp för åsikter & känslor och annat som man vill ventilera. Ska försöka ha det som mål för mitt fortsatta bloggande.

Sist men inte minst: Tack för att ni tog er tid att läsa detta & tack för att ni hittat hit & läser min blogg!

Mer besök av fina vänner

Fina presenter fick Dante även denna gång.

I måndagskväll kom Lisa, Emma, Frida & Andreas samt lilla Ebba på besök. Det var kul att träffa dem igen. Det var verkligen längesen vi träffade Lisa och Emma. Var kul att höra vad som händer i deras liv just nu & självklart också hur Frida, Andreas och Ebba har det.

Frida och Andreas är ju i samma sits som vi med en liten go bebis, medan Lisa och Emma lever helt andra spännande liv fulla med andra typer av aktiviteter och händelser. Både Lisa och Emma ska båda springa Göteborgsvarvet i år. Håller tummarna för dem att det kommer gå bra.

Måste bli bättre på att träffa våra vänner, annars är de kanske snart inte våra vänner längre. Vet att jag har sagt detta förut, men nu har jag äntligen tid (beror på hur man ser det i och för sig) att bli lite mer social. Jobbar ju inte 10 timmar om dagen nu, som jag annars brukar göra under vårarna.

Det är helt underbart att vara ledig och bara njuta av att vara hemma med Dante. Känns overkligt att det faktiskt är så bra att man kan vara hemma så länge och får betalt från Försäkringskassan. Hade en mailkonversation med en amerikansk kund innan jag gick på mammaledighet och hon skrev att hon var så avundsjuk på vår betalda föräldraledighet vi har här i Sverige för de har endast 12 veckors obetald föräldraledighet. De betalar dock säkerligen inte lika mycket skatt som vi heller, då ju en del av skatten vi betalar går till bl.a. Försäkringskassan.

I fredags...

...var vi & hälsade på Lotta, Ebba-Stina & Ilse. Jag köpte med mig sushi till mig & Lotta. Det var första gången sen april förra året som jag åt sushi igen. Mums var det. Lotta & Ebba-Stina hade bakat god sockerkaka till efterrätt som också var jättegod. Vi fick en hel kasse med begagnade kläder i storlek 62 & 68 av Lotta. Supersnällt. Innan vi åkte hem tog vi lite foton på allihopa. Dante gillade det. Han har precis börjat le, vilket är så mysigt.

Dante gillar att sitta hos Ebba-Stina

Bebisbesök

Igår fick vi besök av vår fina vän Frida och hennes lilla bebis Ebba. Ebba som är 6,5 vecka äldre än Dante är en jättesöt liten tjej som precis igår blivit av med sin Frejka-byxa som hon varit tvungen att ha i flera veckors tid pga höftluxationen som hon drabbats av. Toppen att det finns sådana hjälpmedel. Troligtvis kommer nu Ebba aldrig få några problem med sina höfter, vilket hon kunde ha fått annars och hon inte behandlats.

Jag och Frida fikade och pratade om allt möjligt medan Dante satt i babysittern och tittade på oss och Ebba låg i babygymmet och verkade nöjd & glad. Ebba visade tendenser till att vilja försöka vända på sig från rygg till mage, så det dröjer nog inte så lång tid nu till hon kan göra det.

Efter fikat så hade vi en liten fotosession med Ebba och Dante på den vita lurviga mattan. Ebba och Dante verkade inte så intresserade av varann, även fast vi lade dem tätt intill varandra, men de satte igång att prutta ikapp. Bebisar kan verkligen prutta precis lika högt som en vuxen och det lät verkligen kul när de båda låg där på mattan och gav ifrån sig flertalet rejäla pruttar. :) Här kommer några bilder på dem:



Actionbild. Dante kanske blir en karatekille.
Ebba ser dock inte så impad ut.



Present på posten

I förrgår fick vi ett paket på posten som det stod skrivet Dante på över hela paketet. Det var en present från familjen Dellani utanför Örebro. De skulle egentligen varit med på barnvagnspromenaden i helgen, men kunde tyvärr inte komma pga lille Alfons inte var helt på topp efter en rejäl maginfluensa. Presenten innehöll jättetuffa kläder till Dante och jättebra att de var i storlek 68, då Dante växer som gräs just nu. :) Stort tack!!