Dante fortfarande sjuk men gör framsteg ändå (ställde sig upp i spjälsängen idag)

Stackars Dante är fortfarande sjuk, förkyld och har slemhosta. Framförallt är det slemhostan som envisas med att inte vilja försvinna. Igår kväll kändes Dante varm och det visade sig att han hade 39,2 grader i feber. Gav honom ingen flytande Ipren för jag tänkte att han ju har feber av någon orsak och febern kanske kan ta död på viruset som orsakar förkylningen och hostan så vi får ett slut på det här.

I morse kl 05 vaknade Dante och var jättepigg och ville inte sova en minut till. Trötta mamman fick släpa sig upp ur sängen och ta med Dante ut i köket och ge honom frukost. F fick lite sovmorgon då han jobbat mycket de senaste två dygnen pga han var tvungen att jobba extra på söndagkvällen.

En stund efter frukost blev D lite trött igen, så då lade vi oss i soffan och jag ammade honom till sömns. Sedan sov han drygt en timme liggandes på min mage i soffan. Jag sov också. Var supermysigt och skönt. Tråkigt dock att man aldrig kan känna sig utsövd, utan varje gång man vaknar så känner man sig nästan tröttare än man var innan. Jag skulle kunna bli lite mer utsövd om jag gick och lade mig tidigare på kvällarna, t.ex. strax efter kl 19 när Dante lagt sig, men samtidigt så känner jag att jag behöver den lilla egentid man kan få på kvällarna för att göra något själv.

Fick hoppa babyrytmiken denna veckan också, då Dante inte är frisk ännu. Istället fick vi lite lunchbesök av min f.d. kollega Katarina. Jag skulle egentligen åkt till henne idag, men då Dante hade haft feber igår så bestämde vi att hon skulle komma till oss istället så Dante inte behövde gå ut i friska luften. Hon tog med sushi från något ställe på Brunnsbo torg. Var supergott och trevligt med lite lunchsällskap.

Dante har inte varit på något bra humör idag alls. Tror det är utveckling på gång. Han blir jättearg och lägger sig platt på golvet och storgråter om man lägger ner honom på golvet. Om jag inte låter honom gå när han kommer och försöker ta tag i mina händer så blir han också jättearg och gråter.  Han är mer långsint nu också, om man kan säga så, för han slutar inte gråta utan fortsätter att vara arg en bra stund även om man bär runt på honom eller försöker distrahera honom med något annat, t.ex. en leksak eller så.

Förundras också över både hur smarta och osmarta sådana här små barn som Dante kan vara. Dante håller t.ex. för närvarande på att lära sig hur man sätter på och stänger av värmefläkten intill hans skötbord i tvättstugan. Jag låter honom snurra på det vredet som reglerar värmen fram och tillbaka och han märker att fläkten sätts på när han vrider åt ena hållet och stängs av när han vrider tillbaka åt andra hållet. Man märker också att han lär sig hur saker fungerar genom att han numera t.ex. kan manövrera sin gåstol bra åt alla håll. Han kan backa och svänga runt och ta sig runt hörn osv. Han fastnar sällan med gåstolen, utan lyckas nästan alltid komma på ett sätt att komma loss. Om han går med pilatesbollen så kan han med hjälp av sina händer flytta den åt det håll som han vill att den ska rulla och får loss den om den råkar fastna någonstans. Man märker också att han förstår mer och mer vad man säger till honom nu och han undersöker allt han ser och kan ta på väldigt noga. Samtidigt så är de osmarta på det sättet att de inte förstår att det är farligt att kasta sig handlöst ut från t.ex. skötbordet eller soffan eller att bara släppa den saken de håller i när de ställt sig upp och tro att mamma eller pappa alltid finns där att stötta eller fånga dem.

Ikväll när jag skulle natta Dante så ville han absolut inte sova och var arg som ett bi när jag försökte vagga honom till sömns. Han ville inte alls ligga ner, utan ville hellre sitta och titta eller krypa runt i sängen. Ledsnade på honom efter en halvtimme och lade ner honom i spjälsängen för att hoppas han skulle lugna ner sig själv där. Då tog han tag i en av spjälorna och drog sig upp så han satt på knä, vilket gjorde att han nådde han upp till spjälsängskanten och genom att hänga sig i den så lyckades han ta sig upp på fötter. Detta gjorde han trots att han hade sovpåsen på sig, så där stod han för första gången i spjälsängen och pratade glatt. Han satte sig sedan ner igen och sedan ställde han sig upp en gång till. Brukar berömma honom när han lyckas göra nya saker, men nu var jag inte på humör för att berömma honom och ville heller inte uppmuntra att han ska ställa sig upp i spjälsängen. Tog ca 1 tim och 20 min att få honom att sova. Gav upp med att försöka natta honom utan amning efter ca 50 minuter, men även med amning så tog det en bra stund innan han somnade. Det gick till slut iallafall och han sover ännu. :)

Bilderna nedan är tagna en dag förra veckan när han var en mycket gladare bebis än han var idag. :)