Känns som Dante lär sig otroligt mycket nytt nu hela tiden. Han blir verkligen mer och mer som ett litet barn som dels lär sig massor av allt han ser och hör och sedan också börjar kunna kommunicera med omvärlden på ett sätt som man förstår.
Sedan Dante tog sina första steg i början av januari så går han numera mer och mer stabilt. Han har även börjat springa mer och mer, med stöd naturligtvis. Återkommer med filmen på de första stegen. Dante vågar dock inte gå så många steg själv, utan vill helst hålla i någons hand. Idag gick han dock två tre steg & satte sig ner på huk utan stöd, så lite modigare blir han nog för varje dag. Sätter jag och pappa F oss på golvet en bit från varann och låter Dante gå mellan oss, så går han dock kanske 5 - 6 steg själv utan stöd. Dantes farmor och farfar har sagt att pappa F också gärna gick och höll sig i väldigt länge innan han vågade gå själv, så det kanske är ett släktdrag. :) Vet inte hur jag själv var, får fråga mina föräldrar. Det behöver absolut inte vara något negativt med att vara försiktig. Vår BVC-sköterska sade att vi skulle vara glada för att han inte är våghalsig, för då är ju risken att han ramlar och skadar sig mindre. Tror dock att han skulle kunna gå rätt bra om han vågade prova, då vi ju märker att han inte behöver så mycket stöd av oss när han håller i handen, men vill han vänta så får han vänta.
Dante har också börjat härma djurljud. Vi har leksakstraktorn med alla djuren på flaket att tacka för denna nya färdighet, vilken Dante fick av min faster Lisbeth i julklapp. Djuren på flaket låter nämligen när man trycker på dem (sitter en knapp under varje djur, som trycks ner när man trycker på djuret. Knappen kan man även trycka på även om djuret tagits loss från flaket). Frågar man Dante "Vad säger fåret?" så svarar han "Mähähähä" och frågar man honom hur "Hur låter kossan?" så svarar han "Mmmmmm". Ni kan se och höra detta i den video som jag lägger upp i nästa inlägg.
Dante har också börjat peka på saker. Han pekar t.ex. på lampan och säger "mama". Han säger mama till mer och mer saker (även pappa F), men sällan till mig tyvärr. När han äter så har han börjat peka på det han vill ha, t.ex. flaskan om han vill ha vatten osv.
Man märker också att han förstår mycket mer av det vi säger. Han förstår t.ex. vad ordet backa betyder. Säger man till honom att ta upp bollen så gör han det. Säger man att han ska sparka bollen så gör han det. Säger man att han ska lägga leksaken han håller i handen i leksakslådan och pekar på den, så gör han det osv.
En annan sak han börjat lära sig är att komma ihåg och förstå var grejer ska sitta eller hör hemma. Ett bra exempel på detta har återigen med den där traktorn att göra som han fick av min moster Lisbeth i julklapp. I traktorn sitter en liten gubbe och kör, vi kallar honom Per Olsson, då melodin "Per Olsson han hade en bonnagård" spelas upp om man trycker på honom. Denna gubben kan man ta loss och sätta tillbaka på ett enkelt sätt. Dante sliter oftast bort gubben och slänger iväg honom. Har dock märkt att om han hittar gubben igen som han slängt iväg, så kan han ibland hämta gubben och själv försöka sätta tillbaka honom på sin plats i traktorn. Han brukar dock sällan få dit honom så som han ska sitta i traktorn, utan kanske bara lägger honom i traktorn, men det är ju ändå på rätt ställe. Ni kan se detta i filmen i nästa inlägg. Blir så stolt över honom när han gör sådana saker. :)
Har ju också glömt att berätta en annan fantastisk sak. Sedan juldagen har Dante sovit hela nätterna igenom, nästan utan undantag. Sover ofta mellan kl 19 - 06 numera. Superskönt!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar